"Han kände på sig att något var fel ..."
"Grundsjukdomen, blödarsjuka, hade vi alla accepterat. Men att få ännu en sjukdom - en betydligt allvarligare - via den medicin som skulle hjälpa oss att leva, väckte många känslor som var svåra att hantera", skrev Lennart Lindkvist, blödarsjuk arkitekt som avled hösten 1997. I boken Livlinan som brast berättar han, tillsammans med andra drabbade och deras anhöriga, om den svåra väg som beskedet om hivsmittan obönhörligen ledde dem in på. I boken skildras också de många svårigheter som sjukvårdspersonal och andra professionella hjälpare ställdes inför. I mitten av 1980-talet skulle man t.ex. på Karolinska sjukhuset öppna en ny koagulationsmottagning för att kröna det framgångsrika arbetet med behandlingen av blödarsjuka. Personalen fick meddela flertalet av sina patienter att de ovanpå sin medfödda sjukdom drabbats av ett dödligt virus. Lennart Lindkvist förstod tidigt att en sjukdom som hiv kräver stöd från andra som förstår. Därför bildades Stiftelsen Preparatsmittade Blödarsjuka, PSB. Inom PSB valde man att koncentrera sig på livskvalitet, att sätta guldkant på tillvaron. För den som lever i en kapplöpning med tiden får ett modeord som begreppet livskvalitet ett innehåll. Varje dag blir viktig och varje upplevelse en rikedom.
|